Luke 8 (SV17) · Opened

1Därefter vandrade han igenom landet, från stad till stad och från by till by, och predikade och förkunnade evangelium om Guds rike. Och med honom följde de tolv,Soon afterward, Jesus traveled from one town and village to another, preaching and proclaiming the good news of the kingdom of God. The Twelve were with Him,

2så ock några kvinnor som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena, ur vilken sju onda andar hade blivit utdrivna,as well as some women who had been healed of evil spirits and infirmities: Mary called Magdalene, from whom seven demons had gone out,

3och Johanna, hustru till Herodes' fogde Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med sina ägodelar.Joanna the wife of Herod’s household manager Chuza, Susanna, and many others. These women were ministering to them out of their own means.

4Då nu mycket folk kom tillhopa, i det att inbyggarna i de särskilda städerna begåvo sig ut till honom, sade han i en liknelse:While a large crowd was gathering and people were coming to Jesus from town after town, He told them this parable:

5»En såningsman gick ut för att så sin säd. Och när han sådde, föll somt vid vägen och blev nedtrampat, och himmelens fåglar åto upp det.“A farmer went out to sow his seed. And as he was sowing, some seed fell along the path, where it was trampled, and the birds of the air devoured it.

6Och somt föll på stengrund, och när det hade vuxit upp, torkade det bort, eftersom det icke där hade någon fuktighet.Some fell on rocky ground, and when it came up, the seedlings withered because they had no moisture.

7Och somt föll bland törnen, och törnena växte upp tillsammans därmed och förkvävde det.Other seed fell among thorns, which grew up with it and choked the seedlings.

8Men somt föll i god jord, och när det hade vuxit upp, bar det hundrafaldig frukt.» Sedan han hade talat detta, sade han med hög röst: »Den som har öron till att höra, han höre.»Still other seed fell on good soil, where it sprang up and produced a crop—a hundredfold.” As Jesus said this, He called out, “He who has ears to hear, let him hear.”

9Då frågade hans lärjungar honom vad denna liknelse betydde.Then His disciples asked Him what this parable meant.

10Han sade: »Eder är givet att lära känna Guds rikes hemligheter, men åt de andra meddelas de i liknelser, för att de med seende ögon intet skola se och med hörande öron intet förstå'.He replied, “The knowledge of the mysteries of the kingdom of God has been given to you, but to others I speak in parables, so that, ‘though seeing, they may not see; though hearing, they may not understand.’

11Så är nu detta liknelsens mening: Säden är Guds ord.Now this is the meaning of the parable: The seed is the word of God.

12Och att den såddes vid vägen, det är sagt om dem som hava hört ordet, men sedan kommer djävulen och tager bort det ur deras hjärtan, för att de icke skola komma till tro och bliva frälsta.The seeds along the path are those who hear, but the devil comes and takes away the word from their hearts, so that they may not believe and be saved.

13Och att den såddes på stengrunden det är sagt om dem, som när de få höra ordet, taga emot det med glädje, men icke hava någon rot; de tro allenast till en tid, och i frestelsens stund avfalla de.The seeds on rocky ground are those who hear the word and receive it with joy, but they have no root. They believe for a season, but in the time of testing, they fall away.

14Och att den föll bland törnena, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, gå bort och låta sig förkvävas av rikedomens omsorger och njutandet av livets goda och så icke föra något fram till mognad.The seeds that fell among the thorns are those who hear, but as they go on their way, they are choked by the worries, riches, and pleasures of this life, and their fruit does not mature.

15Men att den föll i den goda jorden, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, behålla det i rättsinniga och goda hjärtan och bära frukt i ståndaktighet.But the seeds on good soil are those with a noble and good heart, who hear the word, cling to it, and by persevering produce a crop.

16Ingen tänder ett ljus och gömmer det sedan under ett kärl eller sätter det under en bänk, utan man sätter det på en ljusstake, för att de som komma in skola se skenet.No one lights a lamp and covers it with a jar or puts it under a bed. Instead, he sets it on a stand, so those who enter can see the light.

17Ty intet är fördolt, som icke skall bliva uppenbart, ej heller är något undangömt, som icke skall bliva känt och komma i dagen.For there is nothing hidden that will not be disclosed, and nothing concealed that will not be made known and brought to light.

18Akten fördenskull på huru I hören. Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han menar sig hava.»Pay attention, therefore, to how you listen. Whoever has will be given more, but whoever does not have, even what he thinks he has will be taken away from him.”

19Och hans moder och hans bröder kommo och sökte honom, men för folkets skull kunde de icke komma in till honom.Then Jesus’ mother and brothers came to see Him, but they were unable to reach Him because of the crowd.

20Då sade man till honom: »Din moder och dina broder stå härutanför och vilja träffa dig.»He was told, “Your mother and brothers are standing outside, wanting to see You.”

21Men han svarade och sade till dem: »Min moder och mina bröder äro dessa, som höra Guds ord och göra det.»But He replied, “My mother and brothers are those who hear the word of God and carry it out.”

22En dag steg han med sina lärjungar i en båt och sade till dem: »Låt oss fara över sjön till andra sidan.» Och de lade ut.One day Jesus said to His disciples, “Let us cross to the other side of the lake.” So He got into a boat with them and set out.

23Och medan de seglade fram, somnade han. Men en stormvind for ned över sjön, och deras båt begynte fyllas med vatten, så att de voro i fara.As they sailed, He fell asleep, and a windstorm came down on the lake, so that the boat was being swamped, and they were in great danger.

24Då gingo de fram och väckte upp honom och sade: »Mästare, Mästare, vi förgås.» När han så hade vaknat, näpste han vinden och vattnets vågor, och de stillades, och det blev lugnt.The disciples went and woke Him, saying, “Master, Master, we are perishing!” Then Jesus got up and rebuked the wind and the raging waters, and they subsided, and all was calm.

25Därefter sade han till dem: »Var är eder tro?» Men de hade blivit häpna och förundrade sig och sade till varandra: »Vem är då denne? Han befaller ju både vindarna och vattnet, och de lyda honom.»“Where is your faith?” He asked. Frightened and amazed, they asked one another, “Who is this? He commands even the winds and the water, and they obey Him!”

26Så foro de över till gerasenernas land, som ligger mitt emot Galileen.Then they sailed to the region of the Gerasenes, across the lake from Galilee.

27Och när han hade stigit i land, kom en man från staden emot honom, en som var besatt av onda andar, och som under ganska lång tid icke hade haft kläder på sig och icke bodde i hus, utan bland gravarna.When Jesus stepped ashore, He was met by a demon-possessed man from the town. For a long time this man had not worn clothing or lived in a house, but he stayed in the tombs.

28Då nu denne fick se Jesus, skriade han och föll ned för honom och sade med hög röst: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, son? Jag beder dig, plåga mig icke.»When the man saw Jesus, he cried out and fell down before Him, shouting in a loud voice, “What do You want with me, Jesus, Son of the Most High God? I beg You not to torture me!”

29Jesus skulle nämligen just bjuda den orene anden att fara ut ur mannen. Ty i lång tid hade han farit svårt fram med mannen; och väl hade denne varit fängslad med kedjor och fotbojor och hållits i förvar, men han hade slitit sönder bojorna och hade av den onde anden blivit driven ut i öknarna.For Jesus had commanded the unclean spirit to come out of the man. Many times it had seized him, and though he was bound with chains and shackles, he had broken the chains and been driven by the demon into solitary places.

30Jesus frågade honom: »Vad är ditt namn?» Han svarade: »Legion.» Ty det var många onda andar som hade farit in i honom.“What is your name?” Jesus asked. “Legion,” he replied, because many demons had gone into him.

31Och dessa bådo Jesus att han icke skulle befalla dem att fara ned i avgrunden.And the demons kept begging Jesus not to order them to go into the Abyss.

32Nu gick där en ganska stor svinhjord i bet på berget. Och de bådo honom att han ville tillstädja dem att fara in i svinen. Och han tillstadde dem det.There on the hillside a large herd of pigs was feeding. So the demons begged Jesus to let them enter the pigs, and He gave them permission.

33Då gåvo sig de onda andarna åstad ut ur mannen och foro in i svinen. Och hjorden störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade.Then the demons came out of the man and went into the pigs, and the herd rushed down the steep bank into the lake and was drowned.

34Men när herdarna sågo vad som hade skett, flydde de och berättade härom i staden och på landsbygden.When those tending the pigs saw what had happened, they ran off and reported this in the town and countryside.

35Och folket gick ut för att se vad som hade skett. När de då kommo till Jesus, funno de mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, sitta invid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.So the people went out to see what had happened. They came to Jesus and found the man whom the demons had left, sitting at Jesus’ feet, clothed and in his right mind; and they were afraid.

36Och de som hade sett händelsen omtalade för dem huru den besatte hade blivit botad.Meanwhile, those who had seen it reported how the demon-possessed man had been healed.

37Allt folket ifrån den kringliggande trakten av gerasenernas land bad då Jesus att han skulle gå bort ifrån dem, ty de voro gripna av stor förskräckelse. Så steg han då i en båt för att vända tillbaka.Then all the people of the region of the Gerasenes asked Jesus to depart from them, because great fear had taken hold of them. So He got into the boat and started back.

38Och mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, bad honom att få följa honom. Men Jesus tillsade honom att gå, med de orden:The man whom the demons had left begged to go with Jesus. But He sent him away, saying,

39»Vänd tillbaka hem, och förtälj huru stora ting Gud har gjort med dig.» Då gick han bort och förkunnade i hela staden huru stora ting Jesus hade gjort med honom.“Return home and describe how much God has done for you.” So the man went away and proclaimed all over the town how much Jesus had done for him.

40När Jesus kom tillbaka, mottogs han av folket; ty alla väntade de på honom.When Jesus returned, the crowd welcomed Him, for they had all been waiting for Him.

41Då kom där en man, vid namn Jairus, som var föreståndare för synagogan. Denne föll ned för Jesu fötter och bad honom att han skulle komma till hans hus;Just then a synagogue leader named Jairus came and fell at Jesus’ feet. He begged Him to come to his house,

42ty han hade ett enda barn, en dotter, vid pass tolv år gammal, som låg för döden. Men under det att han var på väg dit, trängde folket hårt på honom.because his only daughter, who was about twelve, was dying. As Jesus went with him, the crowds pressed around Him,

43Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år och icke hade kunnat botas av någon.including a woman who had suffered from bleeding for twelve years. She had spent all her money on physicians, but no one was able to heal her.

44Hon närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel, och strax stannade hennes blodgångShe came up behind Jesus and touched the fringe of His cloak, and immediately her bleeding stopped.

45Men Jesus frågade: »Vem var det som rörde vid mig?» Då alla nekade till att hava gjort det, sade Petrus: »Mästare, hela folkhopen trycker och tränger dig ju.»“Who touched Me?” Jesus asked. But they all denied it. “Master,” said Peter, “the people are crowding and pressing against You.”

46Men Jesus sade: »Det var någon som rörde vid mig; ty jag kände att kraft gick ut ifrån mig.»But Jesus declared, “Someone touched Me, for I know that power has gone out from Me.”

47Då nu kvinnan såg att hon icke hade blivit obemärkt, kom hon fram bävande och föll ned för honom och omtalade inför allt folket varför hon hade rört vid honom, och huru hon strax hade blivit frisk.Then the woman, seeing that she could not escape notice, came trembling and fell down before Him. In the presence of all the people, she explained why she had touched Him and how she had immediately been healed.

48Då sade han till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid.»“Daughter,” said Jesus, “your faith has healed you. Go in peace.”

49Medan han ännu talade, kom någon från synagogföreståndarens hus och sade: »Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak.»While He was still speaking, someone arrived from the house of the synagogue leader. “Your daughter is dead,” he told Jairus. “Do not bother the Teacher anymore.”

50Men när Jesus hörde detta, sade han till honom: »Frukta icke; tro allenast, så får hon liv igen.»But Jesus overheard them and said to Jairus, “Do not be afraid; just believe, and she will be healed.”

51Och när han hade kommit fram till hans hus, tillstadde han ingen att gå med ditin, utom Petrus och Johannes och Jakob och därtill flickans fader och moder.When He entered the house, He did not allow anyone to go in with Him except Peter, John, James, and the child’s father and mother.

52Och alla gräto och jämrade sig över henne. Men han sade: »Gråten icke; hon är icke död, hon sover.»Meanwhile, everyone was weeping and mourning for her. But Jesus said, “Stop weeping; she is not dead but asleep.”

53Då hånlogo de åt honom, ty de visste ju att hon var död.And they laughed at Him, knowing that she was dead.

54Men han tog henne vid handen och sade med hög röst: »Flicka, stå upp.»But Jesus took her by the hand and called out, “Child, get up!”

55Då kom hennes ande igen, och hon stod strax upp. Och han tillsade att man skulle giva henne något att äta.Her spirit returned, and at once she got up. And He directed that she be given something to eat.

56Och hennes föräldrar blevo uppfyllda av häpnad; men han förbjöd dem att för någon omtala vad som hade skett.Her parents were astounded, but Jesus ordered them not to tell anyone what had happened.

Luke 8

You’ve read Luke 8

Go deeper

Luke 8

You’ve read Luke 8

Go deeper